För att det ska bli rättvist ska jag nu göra en lista på bra saker med Sverige!
- Alla släktingar och vänner som vi har här!! Så många underbara människor som jag har fått lära känna genom åren.
- Maten igen... ja, jag gillar mat. Men alltså det är svårt att förklara hur mycket man saknar mjölk, grädde, Bregott, ost, färskpotatis, räkor, bär, smågodis, Marabou och en massa annat när man inte ätit det på nästan 2 år. Trots att jag älskar daalbat är det en hel del annat som jag fortfarande inte gillar (det var ett tag sen jag smakade... men ändå). Jag & Moa åt varken smör, vanlig ost eller buffelmjölk i Nepal. Kalla oss bortskämda men det var verkligen INTE gott. Smöret var inte aaaalls som Bregott och kunde smaka fotogen (mums!), osten var... inte god och buffelmjölk hör ni ju själva hur gott det låter. Men nu i höst ska jag försöka vara så nepalesisk som möjligt och testa de där sakerna... vi får se hur det går.
- SOMMAREN!! Alltså svensk sommar är såååå underbar. Lagom temperatur (ok lite för svalt men ändå), grön och vacker natur, ljusa kvällar... och man kan gå barfota!! Weeey! I Nepal fick vi inte det pga pyttesmå maskar som typ kunde krypa in under skinnet (myyyyyys, jag vet!!). Så det njuter vi av här i Sverige. Och så kan man bada! Det fanns två olika floder i närheten av Tansen som man kunde gå/åka till men det gjorde vi bara ett par gånger om året och det är liksom inte riktigt samma sak som att bada i en fräsch, sval svensk sjö en varm sommardag.
- Att allt är så rent & fräscht! Alltså vilken kulturkrock man fick när man kom till Arlanda efter att ha varit på Kathmandus flygplats (jag har aldrig varit på toaletterna där men har hört ryktena....). Det kändes ju som man hade kunnat äta direkt från golvet. Jag ska inte gå in på detaljerna kring toorna i Nepal men det var bäst att andas genom munnen om man säger så. Och handsprit måste man ha med sig så fort man är ute och reser. Mormor fick säga till oss att sluta använda så mycket handsprit när vi var i Sverige på sommaren, det var svårt att vänja sig av med (inte för att jag har gjort det helt och hållet, det finns fortfarande en alltid flaska handsprit i min väska!).
- Att man inte är så himla ovanlig och konstig bara för att man är ljus. I Nepal blev man påmind om det ganska ofta. Folk nöp en i kinderna (deras sätt att visa uppskattning), kollade på en och ville ta kort. Det kan ju vara trevligt att känna sig speciell men när en okänd kvinna som passerar nyper en i kinden eller tar i ens hår när man är på väg hem från skolan så är det inte särskilt roligt kan jag säga.
- Att man kan dricka vattnet i kranen! I Nepal filtrerade vi allt vatten. Man vande sig vid att ha en flaska dricksvatten för att borsta tänderna med på badrummet men det är så skönt att slippa det. Grönsakerna och frukten la vi i jod också för att bakterierna skulle försvinna och då smakar det... jod. Konstigt nog. Vilket inte var så gott.
- Att det inte är strömavbrott! I början när vi bodde i huvudstaden Kathmandu (det skrev jag om i min självbiografi, läs gärna den :) fick vi gå runt med pannlampor flera timmar om dynget (upp till 12 timmar) men i Tansen var det inte så farligt. Vi hade inverter men några gånger i veckan (ibland oftare) började den pipa vilket innebar att man genast fick springa runt och släcka lamporna. Så det är skönt att slippa här i Sverige.
Så, nu blev det lika många punkter i båda listorna, det var ju duktigt av mig.
Kommentera